Haj(mat)bett, oh-ha ha

Har bott i lägenheten denna veckan vilket betyder: kasst internet. Internet kvalitén var lika ostabil som en anka på stora vågor. Nå, vad har jag sysslat med? jo jag har gjort det varje sextonåring skulle gjort i en lägenhet; dansat runt i underkläder och en flanellskjorta lånad från pappas garderob. 

Jo jag kom o tänka på Harry Potter då han dök upp bland många random bilder på internet. Vet han inte att det finns salvor för ärr som kan få dem att försvinna? eller vill han helt enkelt bara vara riktigt cool inför tjejerna/killarna?
Tycker ärr är rätt intressanta nu i efterhand, jag skriver nu i efterhand eftersom att jag verkligen inte tyckte om att prata om mitt ärr för något år sedan eller två. Men jag tycker som sagt ärr är en glimt in på människans livshistoria, även om det är ett hajbett på halva kroppen eller ett päronformat ärr som är lika stor som ett gruskorn på undersidan av armen. 
Antingen ger ärr helt fel intryck eller en halvt nedtrampad stig in till personens personlighet, händelser eller liknande. På många olika saker finns det oftast en negativ sida, precis som med ärr. Kanske man blir stämplad då ärret är synligt och ger en negativ inblick på person i sig?
Jag kan med andra ord inte komma underfund med om det är något man vill ha eller inte ha, om det är något dåligt eller bra. Jag kommer fram till en lösning som är svaret på många dilemman, fråga! antagligen får du ett svar som kan vara jättetråkigt "nä jag snubblade i en grusbacke" eller så får du höra en riktig rysarberättelse. I värsta fall kan du få en höger på näsbenet eftersom att du varit alldeles för nyfiken. Men come on, ta en chans?
(bildval: jag tycker jag ser ut som Harry Potters vän här)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0