Ibland ligger min självdisciplin långt åt helvete, oftast är jag väl medveten om att jag undviker det jag borde göra och låter det sjunka längre och längre bort. Men som allt annat så har handlingar konsekvenser, och min har nått sin botten och simmat upp, och ligger och flyter på vattnet och skrattar åt mig sisådär hånfullt. Som man bäddar får man ligga. 
Som tur så är jag medvetenom detta och klagar inte på någon annan än mig själv, för nu sitter jag ju här trots allt, när jag egentligen borde suttit och studerat geografi. Förneka sanningen är det om inte annat haha. Men som tur har jag mina stunder då jag faktiskt vaknar upp ur min lilla bubbla som faktisk, tro det eller ej, inte består av geografi!
Antingen är det en fin liten vän som kikar upp och säger något klokt eller som i detta fallet, att det flytit upp och hånler lurigt.