Stunder i en kaffekopp
Kunde inte riktigt bestämma mig om jag gillade den nya headern. Den byts väl ut om den sticker i ögonen, och det gör den inte ännu hehe. Bilden ovanför pillade jag ihop samtidigt som jag lyssnade på Isak Strands låtar, lägg det namnet på minnet, bara gör det.
Jag vet inte om det är många som är känner igen sig i situationen, men när allt går så säga bra och allting är som det ska, fast med en stillsam stämpel på't så känns ens liv och tillvaro lika spännande & intressant som en burk majonäs. Jag lägger märke till att min omgivning åker i rena uppsvinget jämfört med mig, som sitter parkerad i en kopp på kaffekopps attraktionen på Liseberg.
Men så händer något, man får det man söker: SAKER ATT TÄNKA PÅ OCH SAKER ATT GÖRA! woho och då befinner jag mig i stress & grubblerier och önskar att jag kunde kliva ut ur uppsvinget och krypa ner i en tekopp.
Att hitta den där attraktionen som passar en är svårt tycker jag. Måste hitta ett mellanting, något mellan kaffekopparna och uppsvinget. Men sen så slår det mig att det blir vad man gör det till, ahhh där har vi den meningen igen. Jag befinner mig i en kaffekopp, men precis som på Liseberg kan man snurra sin egen kopp- fast då krävs rejäla armar. Jag ska gå och springa lite hade jag tänkt, tror jag lägger till några armhävningar, vill ju trots allt kunna snurra min kopp när jag känner för det.
Men så händer något, man får det man söker: SAKER ATT TÄNKA PÅ OCH SAKER ATT GÖRA! woho och då befinner jag mig i stress & grubblerier och önskar att jag kunde kliva ut ur uppsvinget och krypa ner i en tekopp.
Att hitta den där attraktionen som passar en är svårt tycker jag. Måste hitta ett mellanting, något mellan kaffekopparna och uppsvinget. Men sen så slår det mig att det blir vad man gör det till, ahhh där har vi den meningen igen. Jag befinner mig i en kaffekopp, men precis som på Liseberg kan man snurra sin egen kopp- fast då krävs rejäla armar. Jag ska gå och springa lite hade jag tänkt, tror jag lägger till några armhävningar, vill ju trots allt kunna snurra min kopp när jag känner för det.
Som sagt
Nu händer det grejer här. Det är så att jag äntligen tagit tag i att försöka uppdatera lite oftare, ganska mycket oftare rättare sagt. Därför är det nu värt att kanske kika in någon gång mer än vanligt, om du nu gör detta, vilket du måste gjort eftersom att du läser detta- ja som sagt. Däremot kanske det inte blir à la valentina's långa texter till varje bild, jag tar det som det kommer.
Om du känner mig när det gäller vad jag har för intressen kanske du redan vet att jag gillar att pyssla med foton. Jag dedikerade mig mesta dels åt fotografering för rätt länge sen men det gick sakta men säkert över till att istället klippa och klistra med bilderna. Därför har jag valt att kanske inte alltid skriva texter, för jag känner att det där med att skriva vad jag gjort m.m inte riktigt är min grej. Jag gör min grej helt enkelt- tar det som det kommer.
Om du känner mig när det gäller vad jag har för intressen kanske du redan vet att jag gillar att pyssla med foton. Jag dedikerade mig mesta dels åt fotografering för rätt länge sen men det gick sakta men säkert över till att istället klippa och klistra med bilderna. Därför har jag valt att kanske inte alltid skriva texter, för jag känner att det där med att skriva vad jag gjort m.m inte riktigt är min grej. Jag gör min grej helt enkelt- tar det som det kommer.
Skrivna ord bland moln och fåglar
Med näsan upptryckt mot rutan, som jag nu i efterhand såg var förfärligt smutsig, försöker jag komma underfund med vad det är jag ser. Är det en himmel eller är det en blå vaxduk med vita, torra filfläckar?
Att himlen ser ut som platsen där jag äter frukost fast utan den sk blåa vaxduken är en rätt lustig liknelse, nu så här i efterhand.
Med min brunbrända hy och en ny ring på fingret flyger jag hem till trygga, fina Sverige.
Det känns som om jag svalt fem kilo tunga "puttekulor" när jag läser DN, massmord i Libyen? vafan, vad har jag sysslat med medan dörrar slagits ner? jag menar, jag borde ju jag sett en tidning med någon rubrik. Men icke, mitt öga har inte hamnat på tidningarna inte.
Att jag låg och flöt i Gran canarias turkosa vatten med solen i ansiktet medan en människa som inte tycker att medmänniskor som inte tycker likadant som honom borde falla ned på marken, får mig nästan att- skämmas.
Frågan är om jag är nöjd över mina brunbrända kindben eller om detta är en sorts markering att jag lever gött, i andras ögon. För det gör jag. I detta fall är det en dålig markering, i mitt tycke.
Do you see my point?
Att himlen ser ut som platsen där jag äter frukost fast utan den sk blåa vaxduken är en rätt lustig liknelse, nu så här i efterhand.
Med min brunbrända hy och en ny ring på fingret flyger jag hem till trygga, fina Sverige.
Det känns som om jag svalt fem kilo tunga "puttekulor" när jag läser DN, massmord i Libyen? vafan, vad har jag sysslat med medan dörrar slagits ner? jag menar, jag borde ju jag sett en tidning med någon rubrik. Men icke, mitt öga har inte hamnat på tidningarna inte.
Att jag låg och flöt i Gran canarias turkosa vatten med solen i ansiktet medan en människa som inte tycker att medmänniskor som inte tycker likadant som honom borde falla ned på marken, får mig nästan att- skämmas.
Frågan är om jag är nöjd över mina brunbrända kindben eller om detta är en sorts markering att jag lever gött, i andras ögon. För det gör jag. I detta fall är det en dålig markering, i mitt tycke.
Do you see my point?
Mitt namn är mycket, och jag vill ha mer.
Sitter i skolan, parkerat min rumpa på den blåa soffan hehe.
Det är inte riktigt min grej att uppdatera snabbt som du kanske märkt. Men jag tar det som det kommer, och ibland känner jag att det helt enkelt inte kommer.
Jag har funderat en hel del på det här med signaler. Okej jag ljög, jag kom på det alldeles nyss.
Vi är Homo Sapiens- Den vetande människan, vilket jag lärde mig på historian. Men hur medvetna är vi om vad vi säger och vad vi gör?
Iblan kan jag uppleva människor som jag träffar/stöter på som en klockren Oskar linnros låt: "Din Maaammaaa, borde lärt dig lite graaannnaaa, tönt" medans vissa får en att skutta på vita fluffiga moln och börja studera ens egna signaler och handlingar. Å andra sidan kan jag tycka det är bra att man stöter på människor som man inte fattar hur de fungerar och hur de resonerar. För då kan vi upptäcka att vi kanske inte är så mycket bättre och börja klippa och klistra på sig själv, psykiskt och inte fysiskt självklart hehe.
Tycker meningen: Behandla din omgivning som du själv vill bli behandlad, inte riktigt fått sitt värde. Meningen är guld värd och det känns snarare som om "Livet är en dans på rosor" är ett mer upplyst ordspråk, vilket är värdelöst för det är nog fanimej ett sånt hemskt dåligt ordspråk, yeah you heard me.
"Damerna först, sa han som var mörkrädd"
